Idag är det nyårsafton. Dagen då alla listor ska vara färdiga. Min bror skickade en lista på årets 40 (!) bästa serier och jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är jag eller min bror som har gått miste en massa det gångna året. Detta år har varit mitt första ”helår” på MMAnytt och året startade med en drömresa, typ. Väldigt mycket typ. Här kommer min lista för med text och bild redogöra för mitt 2013 och önska er ett gott nytt år!
London och februari. Tjänstledig och med en dröm som ska gå i upplevelse. Med en kamera i handen men inte för att fotografera utan för att filma intervjuer. Sjösjuka och fel fokuspunkter är genomgående. Jag bestämmer mig där och då för att aldrig mer göra något som jag varken behärskar eller tycker är roligt. Ett par månader senare tackar jag nej till samma uppdrag på UFC Stockholm.
Där fanns ett par tillfällen då jag hade möjlighet att fotografera. Bilden ovan är på den öppna träningen som äger rum ett par dagar innan match. Cub Swanson lekte lite med boll innan det var dags att leverera lite standardkombinationer som förhoppningsvis kan bli till omslagsbilder till diverse artiklar runt om i MMA-världen.
Heroes FC i Halmstad. Alan Carlos sitter nersjunken i ena ringhörnan, Allan Loves coach laddar en highfive från höften, vinnarens uppsträckta armar mottags av ett par spridda applåder. Denna bild symboliserar för mig en uppenbar svaghet inom svensk MMA, bristen av att våga matcha de bästa svenskarna mot varandra istället för att söka motstånd utomlands. Allt flyter på som vanligt så länge vår svensk vinner men så fort det inte går som ”planerat” så blir det problem. Vem känner för att köpa biljetter till en gala med Dmitry Poberezhets som Main event under 2014?
Ringrepen har gått sönder och den extra vilan får LJ Adams öga att svullna upp och täppas igen. På andra sidan står en leende Lina Länsberg som väntar på att fortsätta kontrollera och dominera. Någonstans satt förmodligen Pannie Kianzad och förbannade att en skada hade stoppat henne från att gå match. LJ Adams var ”hennes” till en början. Lina och Pannie stod för en av de mest underhållande matcherna 2012 vilket gör att diskussionerna om en returmatch är ett samtalsämne som ständigt omger de båda damerna, på gott och ont.
På presskonferensen till Trophy-MMA uttryckte sig Lina enkelt ”det finns ju ingen annan i Sverige”. Det mest sannolika är att Lina kommer att få fortsätta leta motståndare utanför rikets gränser då Pannie avslutade året med en imponerande vinst över Milana Dudieva och förmodligen snarare drömmer om att UFC-debutera under 2014.
Frontier MMA var förmodligen den klubb som skördade flest framgångar av Malmö-klubbarna under 2013. Samtidigt så är det den klubb som också fick präglas av de största nederlagen. Emil Hartsner kom med i The Ultimate Fighter men snubblade på tröskeln och förlorade den avslutande fighten som skulle gett honom tillträde till huset. Förlusten förgylldes knappast av att Dana White ville skapa TV och sågade fightens underhållningsvärde längs fotknölarna. Emil skulle påbörja sin väg tillbaka och bokades på European MMA 7 i Danmark mot finländaren Toni Tauru. Emil tvingades avsluta året med att klappa ut till förmån för en gogoplata i slutet av första ronden. Klubbens dittills största namn, Martin Svensson fick chansen att göra det han gillar mest, erövra bälte, då han blev bokad mot Jim Alers i Cage Warriors. Efter fem tuffa ronder stod Martin som förlorare. Martin ville upp på hästen och förhoppningsvis strida sig tillbaka till Europas stora matcher i galopptakt men klev istället för ett par dagar sedan rakt in i ett välplacerat slag av Artem Lobov på Trophy MMA. Även Linus Andersson spås en bra framtid men även han föll på mållinjen då han jagade bronspengen i amatör-SM men istället blev sänkt av en välplacerad huvudspark signerad Zvonimir Kralj från GBG MMA. Det finns mycket talang inrymt i Rosengåds källarlokal, 2014 kommer utmärkas av revanschlystnad.
Min absoluta favoritbild 2013. Jag tycker knockar är både vackra och obehagliga. Det är vackert precis när det händer men övergår snabbt till att man bara vill att den som sover ska vakna och allt ska vara som vanligt igen. Det är idrott, alla skador är i förläggningen en tragedi. Därför var det jobbigt att publicera bilder på en yrvaken Eddie Bengtsson tidigare i år och även jobbigt att redigera sig igenom de brustna drömmar som diskuterats bara dagar tidigare med Martin Svensson. När Tim Waage tidigare i år bröt sin fot sänkte jag kameran. Även misär och tragedi kan ha ett estetiskt värde men det känns inte bra att skapa detta på en meters håll när någon vänder och vrider sig av smärta.
Bilden ovan är dock en lögn. Alexander Prodér är egentligen inte knockad. Domaren har nyss stoppat matchen och Prodér ligger kvar en minut eller två främst av besvikelse.
Bilal Musa tillsammans med sin tränare och vän Florin Mican. En vecka efter denna bilden är tagen skadar Bilal sin hand och får dra sig ur sin match mot Binh Son Le. Bilden till höger porträtterar Robin Engman tillsammans med Jörgen Segerlind. Robin har efter att ha vunnit SM i shootfighting varit borta från all tävling i drygt två år på grund av en knäskada. Robin fick chansen att göra comeback och hann med två vinster innan det blev dags för skumpa och fyrverkerier. Den senaste var mot Daniel Gorgioski som precis tagit hem silver i amatör-SM.
Förhoppningsvis blir 2014 ett skadefritt år för dem båda men det vackra i dessa bilder är de som står bakom och stöttar oavsett vad, i detta fall Florin och Jörgen. Det finns massor av ”Florin och Jörgen” runt om i Sverige man ska bara ha turen att träffa dem.
”Du vet Machida? Han dricker ju sitt eget piss. Kan vi inte köra lite bilder utan tröja och sen spinner vi loss på att jag kör all min träning barbröstad oavsett väder för att härda mig själv?”
Gjorde ett reportage om Yosef Ali Mohammad och David Glasnovic då de båda skulle gå match på Superior Challenge 9 i Göteborg. Detta är den bild som jag är mest nöjd med egentligen men den fick arkiveras då jag hade en liknande bild, dock ej lika snygg, på både David och Yosef. Förutom att jag gillar bildens två kontraster mellan en funderande Yosef och de två drillande klubbkamraterna tycker jag även att bilden förmedlar den bild jag har av Yosef. Jag upplever honom som väldigt självsäker, det bekommer inte honom att jag under denna träning tar runt 50 bilder på honom utan han gör sin grej. Tror aldrig att han skulle söka ögonkontakt med kameran om jag inte ber om det. Min uppriktiga känsla är att han inte ens reflekterar över att jag är där.
”En bild säger mer än 1000 ord”. Det är en svår uppgift. Bilden ovan säger en del men om det är tusen ord är jag tveksam till. Fattas ni några ord så avslutas denna lista med att rekommendera detta årets mest underhållande MMA-produktion, ”Slå han på käften”. Antar dock att ingen som läser detta har missat Musse Hasselvals skötebarn även om den inte platsade in på min brors Topp 40 lista…
Alla foton av Mattias Persson för MMAnytt/Bildspråk.